Hemlös i mina tankar...

Igår trotsade jag min PÅ och åkte på en fest med endast fåtal jag kände.
Det var jobbigt precis när vi kom då jag började tänka tankar som tänk om jag får en PÅ här med alla dessa människor som jag inte känner.
Mer eller mindre halsa jag ett glas vin för att få mig lugn.
Resten av kvällen flöt på bra och jag kände mig precis så som jag gjorde förr när jag var full.
Vet att man inte ska bedöva sina känslor med alkohol det gjorde jag väl mer eller mindre igår för att komma på andra tankar MEN jag drack inte för att jag skulle må bra. Jag vill ha kul som alla andra. Jag är ung och vill leva det livet som jag vill och inte nån PÅ som ska styra mina val och känslor.
Idag mår jag inte så bra. Har en blandning av bakfullhet och ångest.
Min psykolog pratade så mycket om alkohol+ångest sist så det har gjort att jag tänker på att jag ska när somhelst få en ångestattack efter som hon sa det.
Jag sitter bokstavligt talat och inväntar en.
Vad det värt att gå ut igår.. JA! Jag vill inte anpassa mig till min PÅ, vet inte om det är rätt eller fel.

Nu till en annan historia som berör mig.
Vägen hem igår tog jag ett stopp på 7/11 där träffade jag en man som satt på en stol.
Eftersom jag är som jag är gick jag givetvis fram till denna man just för att jag inte blundar för orättvisor.
Håkan Silver var hans namn.
En man som var så vacker med sina bruna stora ögon och silver färgat hår.
Jag fråga hur han mådde och varför han satt där.
Han svara att han var hemlös.
Jag bjöd på godis men han ville inte ha för det är inte bra för tänderna.
Han fråga om jag någonsin hade gjort en rotfyllning vilket jag inte har, det var svaret varför han inte tog emot mitt godis.
Han sa flera gånger att han fick skylla sig själv att han bodde på gatan och han själv har satt sig i den situation som han befann sig i.
Han fick mig att börja gråta.
Ingen människa på jorden förtjänar att ha ett liv på gatan.
Som hemlös är man en människa utan värde, personen är som ett levande skräp.
Jag hade velat stanna längre med honom, jag hade velat bjuda honom på en varm kaffe eller lite mat.
Vi skulle sitta prata hela natten, jag hade velat dela med mig med min värme och trygghet. Men vi kramades om och sa hejdå.
Jag var tvungen att gå, gå till min vagn som skulle ta mig hem.
Till Mitt Hem.